Det är den sista dagen i januari! Såå skönt det känns, även om frosten biter i kinderna och termometern visa på -18 grader. Man vet att det har vänt, man vet att en vår är på väg om ett tag och man vet framförallt att ljuset är på väg att återvända!

Idag blir det dock en tung dag på ett sätt. Johanna skall åka ned till Uppsala igen. Snacka om att bli bortskämd med att ha henne hemma så länge! Jag hatar visserligen den här pandemin och allt den gjort, men en sak har i alla fall varit bra och det är att Johanna har fått vara hemma mer! Hon ska faktiskt åka bil ner och det blir premiär! Spännande för henne och spännande på ett lite annat sätt för mig… Samtidigt glädjer jag mig å henne vägnar, då jag minns vilken frihetskänsla det var att få ta bilen och bara åka dit man skulle!

Bilen ja, det vet jag att jag skrivit om någon annan gång också, men det kanske tåls att skrivas igen. Det är otroligt att efter så många år som körkortsinnehavare, att man fortfarande känner glädje när man får sätta sig bakom ratten och ge sig ut på vägarna! Många tycker att det är jobbigt att köra bil när man har passerat ungdomen, men sådan är i alla fall inte jag! Visserligen är det inte det allra bästa när det är vinter, men tänk att få bara ge sig av på en ”roadtrip” en varm sommardag. Bara åka för åkandets skull och ha resan som målet! Det är livskvalité för mig!