Tråkiga besked!

Plötsligt händer saker som står utanför en kontroll, saker som man önskar man kunnat påverka. Idag nåddes jag av beskedet att en släkting vandrat över till andra sidan! Även om vi kanske inte haft jättemycket kontakt under de senaste åren, så känns det ändå så förtvivlat tråkigt och hemskt!

Vila i frid och hälsa alla jag känner däruppe! <3

Novembersöndag

Vad gör man en söndag i november? Tja, jag har klivit upp 06:30 båda dagarna för att åka till Svedens Gård och harva ridhus! Faktiskt en ganska avkopplande och skön syssla sådär på morgonkvisten!

I går plockade jag rent det sista i garaget, så att Cheven fick komma in i vinterboet. Även Julias moppe fick plats i garaget, men nu är det fullt!

Idag skall jag försöka mig på att baka matbröd, det blir ett recept efter min kära mormor och är ett sirapsbröd på rågsikt. Vi får väl se hur det går! Dessutom skall jag göra en kul sak till! Jag skall åka till Borlänge för att hämta upp Johanna som kommer hem!

Hoppas att alla har och har haft en bra helg!

Grattis Johanna!

Man säger ju att fredagen den 13:e skall vara en otursdag, men det gäller i alla fall inte för Johanna! I fredags klarade hon nämligen sitt körkort! Hon skrev teorin på torsdagen och körde upp på fredagen, båda sakerna klarade hon galant! Det är bara att lyfta på mössan, buga och gratulera!

Jag glömmer aldrig den frihet som det innebar att få sitt körkort och hur stolt man var när man för första gången fick sätta sig bakom ratten helt utan någon som sa vad man skulle och inte skulle göra. Det har blivit många tusen mil efter den februaridagen 1987 kan jag lova, men jag tycker faktiskt att det är nästan lika roligt att köra bil fortfarande!

En ko vid 19?

Fy fan vad jag börjar att bli less på denna pandemi! Den tar liv, tar tid och tar livskvalité.

Jag är inte en av dem som lider mest av denna farsot, men jag lider med dem som lider! Att alla gamla och sjuka inte skall få en vettig chans till ett så normalt liv som möjligt, att inte alla inom vården skall kunna få göra sitt jobb som vanligt utan denna vålnad hängande över sig.

Nåja, ingen kan ju få bort eländet, men jag hoppas att alla gör sitt yttersta för att hjälpa till att begränsa spridningen, så att vi kan få tillbaka ett hyfsat normalt liv snart!

Välkommen solen!

Jösses! Idag är det någon som tänt den stora gula lampan däruppe! Så glad man blir när man slipper huka för regn och rusk!

En annan stor fördel med en mild höst är ju faktiskt ekonomin, jag jämförde elförbrukningen hemma i går. Vi hade sänkt förbrukningen med 31% i oktober jämfört med föregående år! Tackar och bugar!

En måndag i november

Som rubriken säger… Vad skall man göra med en måndag i november? Det jag är allra mest sugen på att göra, är att dra utomlands. Södra Kalifornien låter väl bra? Men visst ja… Covid…

Då återstår väl bara att göra som våra kompisar björnarna, att gå i ide! Smarta djur det där. Äta sig trötta och feta under sommaren och sedan sova bort vintern, för att vakna slanka och hungriga! Hmm… Ska kanske skola om mig till björn!

Lycka igen!

Som jag sa förut, så tenderar jag mest att skriva här när jag är arg, ledsen eller upprörd. Jag skall försöka ändra på det nu. Livet är alldeles för kort för att gå omkring och vara förbannad i onödan!

Igår kom Julia hem från sin Uppsalavistelse och kan ni tänka er… i kväll skall jag få hämta hem även Johanna från tåget! En sådan sak är faktiskt värd att vara lycklig för! Älskade ungar om ni bara visste hur mycket ni betyder för mig! Ni gör mitt liv värt att leva!

Detta är ju också en helg för eftertanke och minnen. Ljus skall så klart tändas och som tur är hade jag en snäll kompis från Idre på besök här i går som lovade att tända lite ljus på mammas och pappas grav. Tack snälla du för hjälpen!

Helgens planer då? Nja inte så värst mycket lär det väl bli. Det mest vettiga jag skall syssla med är att köra iväg husvagnen på vinterförvaring. I den bästa av världar så blir nog det sista gången får jag hoppas. Jag blev så sugen redan i år på att köpa vinterdäck till den och börja att vintercampa, men då hade jag ju redan bokat plats på förvaring, så vi får börja nästa år!

Ha nu en fin Alla Helgons helg och var rädda om er!

Lycka är…

… att få vara lycklig!

Att få vara med dem man älskar och att få göra trevliga saker tillsammans med dem.

I helgen gjorde vi en sådan sak. Vi tog husvagnen och åkte till Uppsala, eftersom Johanna skulle till sin studentlägenhet och Julia har sportlov så hon skulle följa med och vara hos syrran i veckan.

Vi hade inte någon vidare tur med vädret, men det spelar ju inte så stor roll när man har huset med sig. Vi slappade länge, gjorde en liten sightseeing i omgivningarna på lördagen och gjorde sedan Uppsala centrum till fots på söndagen.

Det är sådana saker som gör mig varm i hjärtat. Underbara familj, vad jag älskar er!

Jobbartisdag

Några rader under en rast på jobbet.

Oktober och mörkret sänker sig som en äcklig blöt filt över landet… Vad skall man göra? Funderar faktiskt på att ta husvagnen och åka någonstans i helgen för att lätta upp stämningen lite. Får fundera lite på vart man kan åka… Återkommer i ärendet!

Elände…

Ja, jag vet att det tenderar att bli mest elände och tråkiga saker jag skriver om här. Jag antar att det väl är lättare att formulera sig kring dåliga än kring bra saker kanske.

Ni som känner mig vet ju att hösten och vintern inte är några favoriter och just i år känns det ännu värre faktiskt. Jag vill inte gå omkring och vara en dyster och ”tillknäppt” filur, nej jag skulle vilja vissla och sjunga och vara glad. Visst, jag har mycket att vara glad och tacksam för, men ändå är det något där som svärtar ned alla positiva känslor. Saker som man inte kan rå över eller påverka, men som ändå lägger ett lock av grått över alla glada tankar.

Varför skall det se ut som det gör just nu i världen i allmänhet, och i Sverige i synnerhet?
Folk rånas, mördas och våldtas. NoGo-zoner är ett uttryck som vi fått lov att bli bekanta med de senaste åren. Visserligen har vi här i Falun med omnejd klarat oss ganska bra, men inte allt för långt borta finns våldet och kriminaliteten.

Jag tror att svaret på varför är ganska enkelt. jag tror att det är samhällets och politikernas rädsla för att kränka. Varför i helvete tar man inte i med hårdhandskarna på en gång när det händer något sådant? Det är inte ok att våldta i Sverige. Det är inte ok att hota någon till livet och det är framförallt inte ok att beröva någon annan människa livet. Detta är ju så självklara saker, men ändå har våldet och otryggheten eskalerat.

Min lösning på detta problem är att sätta hårt mot hårt. Punktmarkera alla klaner och deras organisationer. Låt dem inte ta ett steg utan att vara bevakade. Minsta snedsteg och poff… så sitter personerna bakom lås och bom. Återuppbygg militären (ja jag har sett att en del av våra nedlagda regementen skall återuppstå och det känns toppen) och använd deras tjänster för att stävja allt elände som dyker upp. Ta till så mycket motmedel så att idioterna inser att det här går inte längre. Se över straffskalorna. Det kan inte vara meningen att en som gjort sig skyldig till upphovsrättsbrott skall straffas hårdare än en serievåldtäktsman. Utvisa eventuella utländska medborgare som begår brott i Sverige utan en massa tjafs och se gärna till att skaffa riktigt otrevliga anläggningar där man kan förvara alla övriga brottslingar. Fängelse skall vara ett straff, inte ett vilohem. Sist men inte minst så undrar jag om det inte skulle vara på sin plats att återinföra dödsstraffet under en tid. ”Men det gör ju dig till en lika stor brottsling som de som mördar” säger många… Nja inte riktigt. För grova återfallsförbrytare där man ser att inget annat hjälper och som redan visat att man inte kan bättra sig, så vore nog det det enda rätta för att folk skall kunna känna sig lite mer trygga.

Detta är mina egna tankar och funderingar, jag vet att många inte håller med mig men det är ju det som är demokrati! Alla har faktiskt rätt att ha olika åsikter, vilket jag tycker är toppen. Dessa ord här ovan är som sagt just mina åsikter. Jag hoppas att mina barn och deras eventuella barn skall kunna leva i en värld där man inte behöver vara rädd för att vistas utomhus i vårt land. Där man kan känna sig glad och trygg och ägna sig åt att göra det som ger en glädje och mening med livet!

Puss och kram till er som känner er manade!