En jobbdag som alla andra, fast ändå inte! Det är ju Julias födelsedag idag!

Vi vaknade lite extra tidigt för att kliva upp och gratulera henne. Det blev ett snabbt firande innan jag skulle ge mig iväg till jobbet. Där var det halv kaos! Kul med mycket folk, men alla behöver ju inte komma på samma gång kan man tycka!

Efter jobbet åkte jag till Coop och hämtade maten som vi hade beställt och sedan direkt hem. Johanna hade gjort sig klar att åka till Uppsala, för hon skall börja sin praktik där i morgon, men typiskt nog så hade hennes ena Marsvins operationsärr börjat att gå upp, så det blev en smärtsam separation. Hon gav sig i alla fall iväg och vi som blev kvar hemma lovade att hålla koll och ringa till veterinären i morgon för att kolla upp hur vi skall göra med den lilla tjejen!

Nu återstår bara ett möte med herr John B

Lördag förmiddag. Endast jag och Amigo är vakna, nja förresten… ser nu när jag tittar på honom att även han sover! Idag blir det en ”integörasåmycketdag”. Vi skall visserligen gå på lokal i kväll för att fira Julia lite för tidigt, men annars blir det nog inte att göra så mycket.

Jag har haft lite funderingar på att försöka skriva någon form av dagbok här, alltså att teckna ned några rader varje dag om sådant man gör och sådant som händer. Vi får se om det funkar eller om det blir som det brukar… man försöker ett tag, men sedan rinner det ut i sanden!

Hoppas att alla får en riktigt fin helg i alla fall och att solen skiner på er!

Ja, då är det fredag igen! Veckorna går fort och hoppet om en vår och en sommar börjar återvända! Det finns inget som gör mig så glad och lätt i sinnet som att se vårsolen värma bort alla snöhögar!

I helgen skall det bara bli lite småpyssel hemma och inget stress, bara att ta det piano!

Jahaja, det blev vinter igen! Föga förvånande visserligen, men ack så irriterande!

Jösses vad tiden går fort. Speciellt helgerna så klart och i all synnerhet när båda tjejerna är hemma! Johanna kom hem i fredags och åkte igen i går och det känns som att man bara sa hej och hej då! Nu börjar jag förstå min mamma och hennes sorg över de korta helgerna när man var hem och hälsade på!

Våren är ju på gång! Känns så skönt att se solen när man åker till jobbet och att den fortfarande orkar vara uppe när man åker hem! Nu väntar vi bara på värmen också! Snart blir det dags att ta hem husvagnen och att börja vårrusta båten! Ljuvlig tid!

En vacker vårvintermorgon så som det skall vara i mars. Några minusgrader och strålande sol! Kan det bli bättre? Ja, det är klart att det kan, men knappast den här årstiden! Önskar man var ledig idag så att man bara kunde njuta av det vackra vädret!

Moppebilar är inte gratis, tydligen inte att serva dem heller! Beställde två motorkuddar, ett flexrör till avgassystemet samt en variatorrem idag, det fick jag böta 2400:- för! Jisses vad det kostar att ligga på topp!

Ja, det är väl en ganska självklar tes kan tyckas, men ack så lätt det är att glömma bort det i vardagsstressen!

I går nåddes jag av beskedet att en släkting hade hamnat på sjukhus. Som tur är verkar det inte vara något allvarligt och personen i fråga får förhoppningsvis snart komma hem, men det ger ändå en tankeställare.

Jag har lovat mig själv att stanna upp ibland och tänka efter. Jag har lovat mig själv att leta fram de guldkorn som finns i tillvaron och glädjas över dem. Hälsan är ju absolut ett sådant guldkorn! Man tycker att det är skitjobbigt att kliva ur sängen på morgonen för att åka till jobbet… Ja, men vänd på det! Tänk om man inte kunde ta sig till jobbet för att man var svårt sjuk! Ja, plötsligt går det lite lättare!

Jag är så glad och tacksam över mycket, även om jag också glömmer bort det ibland och gräver ned mig i tillfälligt elände, men oj så mycket man faktiskt har att vara tacksam och glad över!

Ja, jag vet att det fortfarande är kallt och att det ännu kan komma en massa snö, men hoppet börjar återvända! I morse när jag åkte till jobbet så kämpade sig solen upp bakom horisonten och det var, om inte helt ljust, så i alla fall fullt ledljus! GUD så underbart det är när man börjar se förändringar till det bättre!

Hade det nu bara varit normala tider, så hade vi nog begett oss upp till Idre i början av mars, men som det nu ser ut så vet jag inte om vi vågar. Läste i tidningen nu att dom hade en otäckt stor spridning av det där förbannade skitviruset däruppe. Usch och fy, inte kul någonstans.

Nåja, våren är så sakteliga på väg och jag känner hur livsandarna börjar återvända! Snart får man rulla ut Cheven och husvagnen ut sina iden och börja vårfixa med båten!