Ja, ni som känner mig vet ju vad jag tycker om våren! Denna underbara årstid när allt vaknar, gror och spirar! Precis så är det med mig själv också! Så fort snön börjar ge vika och solen värmer marken så att små gröna strån börjar titta upp, så växer även mitt välbefinnande!
Igår tog jag ut Chevan för första gången i år. Att få glida runt i solen och lyssna på ljudet av en V8 är nog bland det bästa som finns!
Påsken närmar sig. I år blir det påsk i den Åländska skärgården, det brukar vara som i fjällen ungefär. Samma risk för oväder som chans till sol!
Hade iaf en fantastiskt skön helg i Särna / Idre i helgen som var. Fantastiskt väder med kalla nätter och strålande sol på dagarna! Mer om den trippen kan du läsa HÄR
Idag har jag provat något nytt! Jag har skickat in en anmälan till Allmänna Reklamationsnämnden. Nu skall vi se vad de säger om bilfirman där Johanna köpte sin bil och som fortfarande inte har en fungerande radio.
Fortsättning följer!
…kan man kanske inte kalla det, men jobbigt är det i alla fall!
Julia har fyllt 18 år! Jamen jösses! Lyssna bara på de orden! Hon föddes ju nyss! När Johanna fyllde 18 tyckte jag nog inte att det var så märkvärdigt, men nu!
Jag har inget barn längre! Jo, det har jag ju så klart! De kommer alltid att vara mina barn, men ni förstår vad jag menar! Jag har inget barn som kan kallas barn, alltså omyndiga personer! Det är en gåva av rang att ha fått följa med dessa tjejer i deras utveckling och jag är så stolt och lycklig över alla framsteg de gjort!
I går hade Julia sina kompisar hemma på kalas. Ett gäng glada och härliga ungdomar som verkligen gillar varandra! Mitt i den smeten var Julia! Åh så glad jag är för hennes skull att hon har så många fina vänner!
Johanna tog Amigo med sig till lägenheten och vi andra sov i husvagnen för att ge ungdomarna ”space” att ha kul! Nu sitter jag här och slappar med en kopp kaffe och ser snön vräka ner. Ska väl så småningom bege mig in och hjälpa till med saneringen av hemmet!
Men jösses, var tar helgerna vägen?
Jodå, har fått en hel del gjort i helgen och även haft en del kul, men vila? Nja knappast… Skulle behöva ha en helg till för att vila upp sig efter helgen! Eller som en god vän sa… Jag skulle klara mig med sex månaders semester två ggr per år!
Nu är det en ny arbetsvecka igen, men fördelen denna vecka är att det är sportlov. Det brukar innebära att många kunder är lediga och det blir lugnare i butiken! Vi håller tummarna för det!
Härligt med något som bryter av vardagen!
… näringsidkare med kundrelationer som inte tas om hand!
Det finns kundvård och så finns det kundvård… Ledorden i all slags kommunikation (vare sig det är privat eller kundrelationer) är öppenhet och lyhördhet! Bristen på densamma slutar oftast i att någon blir besviken och att samarbete eller relationer upphör.
Jag har en del att säga om en bilfirma just nu, men jag tänker inte fördjupa mig mer i det här och nu, men jag lovar att återkomma i ärendet oavsett hur det slutar. Jag är inte rolig att ha med att göra när man ljuger, är oseriös eller bara skiter i att höra av sig.
För de flesta av er kommer det ju kanske inte som nägon överraskning att jag inte gillar vinter! Jag kan, till nöds, acceptera en normal vinter med snö och 5-10 minusgrader. Jag kan ännu hellre acceptera en snöfri och varm vinter, men det som har varit i år? Nää hörrö… Ena dagen milt och blötsnö, man skottar bort 18 ton vitt skit. Nästa dag -25 grader som håller i sig i en vecka, sedan plusgrader och mer jävla snö!
Nu får våren komma när den vill faktiskt!
Tänk! Nu har det vänt!
Det är Januari, inventeringen på jobbet är avklarad och det känns som att det börjar bli ”malut” som vi säger i Idre, alltså medlut, det börjar gå lättare!
Jo, jag vet att det är minst ett par månader vinterhelvete kvar innan vårvintern gör sitt intåg, men som sagt… Det har vänt! Lika deppig som jag känner mig i slutet av augusti och i början av september, lika positiv känner jag mig nu!
Nu skall här planeras för vår och sommaraktiviteter!
Den 24:de december, ett år har gått sedan sist och jag sitter här i tystnaden i köket med hunden sovande vid mina fötter och tänker…
Jag tänker på julen, när jag var barn. Jag tänker på julen när mina döttrar var små och jag tänker på julen nu. Mina klaraste julminnen är nog när jag vaknade mitt i natten, ja kanske till och med tidigt på morgonen på julaftonen av att mamma bonade golven hemma. Allt skulle göras som det alltid gjorts inför julen. Kakor, sill, skinka, grisfötter, syltor av alla de slag, men framförallt så skulle det städas… Julfint skulle det ju vara! Jag är så tacksam och glad att mamma faktiskt insåg så småningom att det faktiskt blev jul i alla fall, utan all denna städning och att hon fick lite mer tid över till att faktiskt njuta av julen. När jag var liten och medan pappa levde så firade vi jul hemma hos oss den 23dje, för på julaftonen åkte vi först till farmor mitt på dagen och sedan ner till Särna, till mormor och släkten på mammas sida. Därifrån kom vi sällan förrän efter midnatt! Jag hoppas verkligen, mamma och pappa, att ni kan se ned på oss från er himmel och glädjas med oss även denna jul och att ni firar ordentligt där ni är!
När tjejerna var små så var julen hektisk för oss vuxna, men på ett härligt sätt ändå. Barnens förväntningar och glädje var så smittande, så trots att vi hade mycket att göra så övervägde glädjen och myset! Väntan på tomten och till slut, hans ankomst, var den självklara höjdpunkten.
Nu ser julen lite annorlunda ut. Barnen är stora och Johanna jobbar till 15:00 idag. Trots att hon har en egen lägenhet så är hon hemma här ganska mycket och hon skall så klart fira jul med oss. Katarina jobbar också, men får sluta 14:30. Julia sover ännu och jag skall försöka få klart lite rim som har blivit obligatoriska på julklapparna. Sedan blir det väl en hundpromenad i kylan (-20 grader) och lite mer småpyssel innan det är dags att låta julefriden träda in på allvar i huset!
Till er som läser detta vill jag slutligen önska en riktigt God Jul! Ta hand om er och varandra och se till så att julen blir en glädjens och gemenskapens högtid!